Den här azalean fick jag av mina fina föräldrar när jag fyllde år. Det är ingen lätt blomma att sköta. Men den lever än i alla fall. Det är en blomma man ska vattna underifrån. Annars ruttnar den. När jag fick den tänkte jag på min mormor som nästan alltid gav mig en azalea när jag fyllde år. Nu är det många år sedan hon gick bort. Fast jag ler för mig själv när jag tittar på min fina blomma. För det påminner mig om henne.
Ha en fin tisdag
Kram Pernilla
Azaleror är så vackra. När jag växte upp hade alltid pappa två sådana i köksfönstret och en gång i veckan satte han dem i tvättsinken fylld med vatten. Här drar jag mig för att köpa azaleror har en känsla av att jag kommer glömma av att vattna;(
SvaraRaderaFin dag önskar jag dig
Kram
Annie
Azaleor är så vackra, men absolut svåra... och jag har inga gröna fingrar.
SvaraRaderaFick en av mannen till förra helgen och den blommar som en galning. Jag brukar doppa ner den där jag vattnar, det brukar funka rätt bra, faktiskt. Ingen är mer förvånad än jag.
Fin tisdag till dej!
Svåra ja!
SvaraRaderaFint med ett minne kopplat till en blomma, då ler man varje gång man ser den.
Kram Hannis
Fint minne, själv har jag alltid fått julrosor på min födelsedag...när jag var mindre blev jag inte så nöjd, men nu tycker jag om att få dem.
SvaraRaderaKram Kajsa
Din rubrik fick mig att tänka på min mormor hon har alltid en massa azaleor hemma!
SvaraRaderaKram Sandra
En av de krukväxter som jag snabbt hade tagit död på alltså ;) Hos dig kan den säkert leva och trivas länge länge.
SvaraRaderaKram Maria
Duktig du är! Jag hade tagit död på den inom en vecka, jag lyckas aldrig med nåt som blommar... Kram Suss
SvaraRadera